Examensarbetet handlar om ett uppdrag från tekniska förvaltningen som i sin tur har från Kommunfullmäktige erhållit uppdraget att utreda och kvalitetssäkra investeringsförslaget avseende Pontus Arena. Jag har deltagit i samarbetet mellan Tekniska Förvaltningen, Fritidsförvaltningen och arkitektbyrån Monarken. De tillsammans studerat sex förslag på om-och tillbyggnad av befintlig hall. Jag har använt mig av all information och fakta från olika möten i olika skeden av projektet och har tagit fram ett eget förslag för om-och tillbyggnation av Pontus Arena i Luleå. Förslaget krävde hänsyn till flera önskemål och dessutom hänsyn till de begränsningar som berodde bl.a.

Sedan kalla kriget har inte bara omvärlden och föreställningen av motståndaren förändrats utan även reglementenas utformning. I dagsläget används på kompaninivå ett reglemente för alla manöverkompanier, tidigare har det i försvarsmakten funnits reglementen för specifika typer av kompanier. Denna uppsats behandlar vilken påverkan detta har på tydligheten i reglementena.Arbetet syftar till att undersöka tydlighet i föreställningar om infanteriförbandens taktik på kompaninivå idag jämfört med under mitten av kalla kriget i två vägledande instruktioner. Detta för att diskutera artikulering av taktik och dess implikationer på officersutbildning inom försvarsmakten. Den metod som används är kvalitativ textanalys med en komparativ design.

Studien avhandlar ett brittiskt kompani under mission i Afghanistan och hur deras operationer står sig i förhållande till David Kilcullens twenty-eight articles. Förbandet hade som uppgift att söka stridskontakt med motståndaren inom ett kompaniområde i syfte att isolera striderna och möjliggöra uppbyggnadsprojekt i Sangin provinsen i Afghanistan. Slutsatserna är att kompaniet uppträdde mer som ett reguljärt skyttekompani och hade inte någon tydlig counterinsurgency metodik i enlighet med Kilcullens teori..

Uppsatsen Ingenjörkompaniets förändring från NBG-08 till NBG-11 ? En myt eller sanning? behandlar ingenjörkompaniet under Nordic Battlegroup-08 respektive Nordic Battlegroup-11. Uppsatsens skildrar de skillnader vilka fanns på respektive kompani avseende organisationen, materiel och utrustning samt de krav och uppgifter vilka kompaniet hade. Detta har genomförts med en komparation mellan de respektive kompanierna.Syftet med uppsatsen är att se vilken inverkan tidigare organisationer har på framställandet av en ny organisation under respektive Nordic Battlegroup. I detta fallet ingenjörkompaniet under respektive Nordic Battlegroup.En komparation mellan de två olika kompanierna innefattande tre av de grundläggande förmågorna verkan, rörlighet och uthållighet har genomförts kopplat mot två av krigsföringsförmågorna, konceptuella- och fysiska förmågorna.Resultatet av studien visar att slutsatser kopplade till i huvudsak brister kring kommunikationen mellan respektive ingenjörkompani där inget eller mycket begränsat erfarenhetsutbyte genomförts mellan dessa.

Uppsatsen Ingenjörkompaniets förändring från NBG-08 till NBG-11 ? En myt eller sanning? behandlar ingenjörkompaniet under Nordic Battlegroup-08 respektive Nordic Battlegroup-11. Uppsatsens skildrar de skillnader vilka fanns på respektive kompani avseende organisationen, materiel och utrustning samt de krav och uppgifter vilka kompaniet hade. Detta har genomförts med en komparation mellan de respektive kompanierna.Syftet med uppsatsen är att se vilken inverkan tidigare organisationer har på framställandet av en ny organisation under respektive Nordic Battlegroup. I detta fallet ingenjörkompaniet under respektive Nordic Battlegroup.En komparation mellan de två olika kompanierna innefattande tre av de grundläggande förmågorna verkan, rörlighet och uthållighet har genomförts kopplat mot två av krigsföringsförmågorna, konceptuella- och fysiska förmågorna.Resultatet av studien visar att slutsatser kopplade till i huvudsak brister kring kommunikationen mellan respektive ingenjörkompani där inget eller mycket begränsat erfarenhetsutbyte genomförts mellan dessa.

Uppsatsen Ingenjörkompaniets förändring från NBG-08 till NBG-11 ? En myt eller sanning? behandlar ingenjörkompaniet under Nordic Battlegroup-08 respektive Nordic Battlegroup-11. Uppsatsens skildrar de skillnader vilka fanns på respektive kompani avseende organisationen, materiel och utrustning samt de krav och uppgifter vilka kompaniet hade. Detta har genomförts med en komparation mellan de respektive kompanierna.Syftet med uppsatsen är att se vilken inverkan tidigare organisationer har på framställandet av en ny organisation under respektive Nordic Battlegroup. I detta fallet ingenjörkompaniet under respektive Nordic Battlegroup.En komparation mellan de två olika kompanierna innefattande tre av de grundläggande förmågorna verkan, rörlighet och uthållighet har genomförts kopplat mot två av krigsföringsförmågorna, konceptuella- och fysiska förmågorna.Resultatet av studien visar att slutsatser kopplade till i huvudsak brister kring kommunikationen mellan respektive ingenjörkompani där inget eller mycket begränsat erfarenhetsutbyte genomförts mellan dessa.

Uppsatsen Ingenjörkompaniets förändring från NBG-08 till NBG-11 ? En myt eller sanning? behandlar ingenjörkompaniet under Nordic Battlegroup-08 respektive Nordic Battlegroup-11. Uppsatsens skildrar de skillnader vilka fanns på respektive kompani avseende organisationen, materiel och utrustning samt de krav och uppgifter vilka kompaniet hade. Detta har genomförts med en komparation mellan de respektive kompanierna.Syftet med uppsatsen är att se vilken inverkan tidigare organisationer har på framställandet av en ny organisation under respektive Nordic Battlegroup. I detta fallet ingenjörkompaniet under respektive Nordic Battlegroup.En komparation mellan de två olika kompanierna innefattande tre av de grundläggande förmågorna verkan, rörlighet och uthållighet har genomförts kopplat mot två av krigsföringsförmågorna, konceptuella- och fysiska förmågorna.Resultatet av studien visar att slutsatser kopplade till i huvudsak brister kring kommunikationen mellan respektive ingenjörkompani där inget eller mycket begränsat erfarenhetsutbyte genomförts mellan dessa.

Uppsatsen Ingenjörkompaniets förändring från NBG-08 till NBG-11 ? En myt eller sanning? behandlar ingenjörkompaniet under Nordic Battlegroup-08 respektive Nordic Battlegroup-11. Uppsatsens skildrar de skillnader vilka fanns på respektive kompani avseende organisationen, materiel och utrustning samt de krav och uppgifter vilka kompaniet hade. Detta har genomförts med en komparation mellan de respektive kompanierna.Syftet med uppsatsen är att se vilken inverkan tidigare organisationer har på framställandet av en ny organisation under respektive Nordic Battlegroup. I detta fallet ingenjörkompaniet under respektive Nordic Battlegroup.En komparation mellan de två olika kompanierna innefattande tre av de grundläggande förmågorna verkan, rörlighet och uthållighet har genomförts kopplat mot två av krigsföringsförmågorna, konceptuella- och fysiska förmågorna.Resultatet av studien visar att slutsatser kopplade till i huvudsak brister kring kommunikationen mellan respektive ingenjörkompani där inget eller mycket begränsat erfarenhetsutbyte genomförts mellan dessa.

Den svenska Försvarsmakten har de senaste åren omorganiserats från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar. Genom detta har bilden och kraven på officeren förändrats, därtill också officersutbildningen.År 2007 introducerades Specialistofficersutbildningen och fr.o.m. januari 2009 använder sig Sverige av ett tvåbefälssystem baserat på internationell praxis. De två befälskategorierna benämns specialistofficer och officer med taktisk- operativ inriktning.Med uppsatsen avsåg författaren analysera framtagandet av specialistofficersutbildningen samt analysera hur tvåbefälssystemet kan komma att påverka Försvarsmakten som organisation. Detta genomfördes genom intervjuer med avgränsning till ett kompani där två av sergeanterna som genomfört Specialistofficersutbildningen 2007-2008 tjänstgjort och berörda befäl i kompaniorganisationen.

Uppsatsen Ingenjörkompaniets förändring från NBG-08 till NBG-11 ? En myt eller sanning? behandlar ingenjörkompaniet under Nordic Battlegroup-08 respektive Nordic Battlegroup-11. Uppsatsens skildrar de skillnader vilka fanns på respektive kompani avseende organisationen, materiel och utrustning samt de krav och uppgifter vilka kompaniet hade. Detta har genomförts med en komparation mellan de respektive kompanierna.Syftet med uppsatsen är att se vilken inverkan tidigare organisationer har på framställandet av en ny organisation under respektive Nordic Battlegroup. I detta fallet ingenjörkompaniet under respektive Nordic Battlegroup.En komparation mellan de två olika kompanierna innefattande tre av de grundläggande förmågorna verkan, rörlighet och uthållighet har genomförts kopplat mot två av krigsföringsförmågorna, konceptuella- och fysiska förmågorna.Resultatet av studien visar att slutsatser kopplade till i huvudsak brister kring kommunikationen mellan respektive ingenjörkompani där inget eller mycket begränsat erfarenhetsutbyte genomförts mellan dessa.

Förhållandet mellan teknik och taktik är svårt att fastställa. Klart är dock att de påverkar varandra.Uppsatsen syftar till att pröva Öhrns teori om förhållandet mellan ny teknik och taktikutvecklingen, som består av tre slutsatser som skall uppfyllas för att gynnsamma förutsättningar för taktikutveckling ska äga rum. Prövandet genomfördes genom att ställa teorin mot införandet av Stridsfordon 90 i svenska armén som slutfördes under 1990-talet. Genom att skapa hypoteser baserat på Öhrns teori har stridsfordonets roll som tekniksystem på kompani- och bataljonsnivå i svenska armén undersökts.Studien resulterade i att Öhrns teori i hög grad var tillämpbar på det valda markfallet. Stridsfordon 90 kunde konstateras vara ett för kompaniet större tekniksystem och hade en taktik som anpassats för sina speciella förmågor, kombinerat med att organisationen, Försvarsmakten, hade förutsättningar att genomföra en medveten taktikutveckling.